En konsert. Sen dröjer det 14 dagar innan det är konsert igen. Tänk om det kunde varit så alltid, en bra livespelning varannan vecka skulle göra underverk för mitt välbefinnande. Kanske inte för min plånbok dock. Gårdagens event var i o f s gratis, själva musiken, men av nån orsak blev det dyrt ändå ;-)
Men jag kan ta det från början. Simon lånades ut till sin farmor och farfar, och jag och Peter fick chansen att göra Malmöfestivalen utan barn. Första anhalt var buss 146, där jag höll på att somna. Det bådade illa inför resten av dagen, men se det gick bra till slut. Jag höll mig vaken ;-)
Vänster: Min outfit. Höger: Peter väntar på bussen.
Väl inne i Malmö tog vi en sväng på sta'n och glodde på folk. För så mycket att kolla på i stånden fanns det inte. Därefter blev det matpaus på Gustav Adolfs Torg. Peter käkade wokad älg och jag körde på indiska linsbollar, samosas och friterad broccoli. Thomas slöt upp och testade briyani (indisk risrätt) men det var tydligen bortkastade pengar tyvärr. Vi träffade också en bekant som hade skaffat sig en ny mjuk kompis som såg ut ungefär som en blandning av Zlatan och Stevie Wonder.
Malmö visade sig från sin varmaste svettigaste sida när vi satt där och åt, så efteråt var vi tvungna att söka upp ett vattenhål och återställa vätskebalansen. Så vi bhamnade på Moosehead på Lilla Torg där vi också inväntade Marlene. Så, dagens gäng var nu komplett!
Slutdestinationen för dagen var Posthusplatsen där bl a Dead by April spelade. När vi kom dit var det ett annat, hyfsat okej, band som spelade men det var inte direkt högprioriterat. Nej mat och dryck var mycket viktigare.
Så klockan sju var det dags för Dead by April att äntra scenen och jag och Marlene tog oss så långt fram vi kunde utan att få klautrofobi eller armbågar i huvudet. Jag har aldrig sett dem förr och har inget att jämföra med men tyckte det var en bra spelning, vitt-linne-sångarens tonårsaktiga röst till trots. Lite synd att de inte spelade lite senare på kvällen bara, lite mörker och mer öl i fansen hade nog gjort det ännu bättre ;-)
Ja ni får ursäkta att ni hör mig + ett par andra "sjunga" mer än ni hör bandet. Och dessutom ursäkta att kameran inte direkt hölls stilla. Jomen hur lätt är det att digga och filma samtidigt?
Efter Dead by April spelade ett gäng band till, men de flesta av dem imponerade inte så mycket på oss. Vi hade dock väldigt trevligt vid vårt bord, det enda bord där det var riktigt ös ;-) Jag minns inte vad nån av bordsherrarna och -damerna hette, men de var trevliga att röja loss med!
Vissa saker förändras aldrig...
Sen fick jag minsann agera hjälte också. Peter gick ut från serveringsområdet för att kissa, och kom inte tillbaka igen. Ett sms säger att han inte får komma in p g a en annan person... och jag fattar nada. Och telefon gick det inte att prata i. Så jag meddelade via sms att jag kom ut till honom. Och då står han där, stackarn ;-) Sur som ättika. Då hade en vakt nekat honom att komma in p g a att en annan kille puttat till Peter som i sin tur undrade vad sjutton han sysslade med. Vilket resulterade i att den andre killen släpptes in, men inte Peter. Men, när jag tog honom i handen och gick in igen utan att låtsas som nånting så kom han in... för den där vakten var borta för tillfället och de andra hade nog sett vad som verkligen hände så de sa inget.
I alla fall, Peter blir inte ofta arg men NÄR han blir det så blir han det ordentligt. Så när vi sen skulle gå till bussen visade han mig vilken vakt det var... och han, vakten alltså, såg helt ställd ut och undrade hur fan Peter kom in igen. "Min fru hämtade mig" blev svaret :-) Wow vilken fru jag är :-)
Hur fel det än är så vet jag att vi tjejer kan komma undan med det mesta som killar inte gör, så styv i korken "muckade" jag med vakten lite. Men han körde mest med "det är jag som bestämmer vem som kommer in!" Jovisst, men nu gick vi ju UT. FRIVLLIGT ;-) Och efter att ha fått höra av mig hur maktkåt han var så råkade han erkänna att han faktiskt bedömde situationen fel när det gäller Peter. Jomentacksåmycket. Och jag köper att man inte kan se allt som vakt, och att vissa situationer kan vara svårbedömda. Hade han därför varken släppt in Peter eller den andre killen hade jag kunnat förstå det. Men inte när den andre kom in...
Nåja, det löste ju sig. Men jag kände mig som en obstinat tonåring där ett tag, att mucka med vakter är inget jag har för vana att göra. Sånt slutade jag med vid 17 typ. Jo det är sant! Jag lovar.. :-)
Gå på live-gig kommer jag däremot INTE att sluta med så länge kroppen ö h t tillåter det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar