Höststädningen av trädgården låter dock vänta på sig. Den utför liksom inte sig själv, sånt som inte jag tar tag i handgripligen eller genom delegering blir sällan gjort ö h t och min förmåga till dylikt arbete är för närvarande icke existerande. Å andra sidan lär vi ha gott om tid på oss för nån direkt vinter lär vi väl inte få förrän några enstaka dagar i typ februari.
För en vecka sedan skrev jag om min inte så värst positiva och glada sinnesstämning. Läget är väl inte mycket bättre nu, men åtminstone något. Jag har kanske så fullt upp med det skumma beteende min kropp haft de senaste dygnen att jag inte haft tid att sura lika mycket? Beteende i form av märkliga blödningar, ryckningar på nya ställen och stundtals extrem beröringssmärta t ex. Det förstnämnda var nära att få mig att ställa in gårdagens planerade korp-bowling, men det lugnade ner sig i tid tack och lov. Då höll i stället ett klot som ramlade ur väskan på att sätta käppar i hjulet, men det missade mina tår med någon centimeter till godo. När så spelet var igång började jag med en serie helt utan täckta rutor, alltså inte en endaste spärr eller strike, och då tänkte jag att kroppen hela dagen sagt åt mig att låta bli och att jag borde ha följt uppmaningen, Men därefter skärpte det faktiskt till sig, jag fick till två bra och en hyfsad serie och jag och min lagkamrat lyckades t o m ta hem segern. Även om det är viktigast att ha kul. och det har vi, så är det himla trevligt att vinna såklart 😊.
Idag har jag ont i i princip hela kroppen, örsnibbarna och en del av sidfläsket hör till undantagen. Men det är såklart inget förvånande med tanke på klotrullandet igår kväll.
På tal om krämpor så har folket i några olika sjukdomsbaserade grupper på Facebook verkligen visat sig från sin sämsta sida. Ni har kanske läst att Annika Strandhäll lämnat sin position som socialförsäkringsminister en månad efter att hennes sambo hastigt avlidit. Och det dröjde inte länge förrän det kom kommentarer med både skadeglädje och gliringar samt förhoppningar om att hon "minsann ska få känna att hon lever!" o s v. Detta p g a hennes tidigare ämbete där hon såklart har ett betydande ansvar för t ex sjukförsäkringen och dess brister men knappast som enskild individ kan stå till svars för allt som kan tyckas ha gått fel. Och oavsett om så vore, att försöka göra billiga poänger på en människas personliga tragedi är bara så lågt. Hur orättvist behandlad av Försäkringskassan man än anser sig vara.
Denna krämpdrabbade tant ska nu åter försöka ta sig till bowlinghallen. Inte för att spela, helsicke heller ... det dröjer några veckor innan jag ens ska titta på mitt klot igen. Däremot har klubben träning och jag ska försöka vara lite social en stund och slå ett öga på VM-finalen i stavhopp under tiden, samt passa på att ta den info som ska läggas ut på hemsidan. Men för att jag ska kunna ta mig dit måste jag till att börja med orka lyfta röva från sängen, och det är minsann inte så lätt som det kan låta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar