torsdag, augusti 02, 2018

Är det måndag idag?

Inte? Är ni helt säkra? Kan någon ha manipulerat almanackan? Inte? Nähä ... Då får jag skylla på nåt annat.

Först så kunde jag inte sova inatt, knappt. Förvisso inte helt ovanligt men i alla fall. Det blev några sporadiska timmar innan jag gav upp resterande försök klockan 6. Då svettades jag som om jag ståt i en bastu och bakat eller nå't, och ändå var det "bara" 18 grader ute då och ganska mulet.

Efter att jag som sagt gett upp om att sova, öppnat dörren på vid gavel och gjort mina morgonbestyr återvänder jag till sängen som då intagits av en megastor spindel! Ja i min värld var den i alla fall megastor, ni andra skulle kanske kalla den pytteliten men hey allt är väl relativt! För att inte väcka maken stålsatte jag mig dock och fick på något sätt ut den hemska varelsen ur rummet, jag kan inte riktigt förklara hur det gick till men en sko, en flugsmälla och en tidning var inblandade.

Spindelutforslandet triggade sedan en rejäl smärtsam kramp i ryggen och nackmusklerna, det var bara att hitta en så lite obekväm ställning som möjligt och vänta ut skiten. Efter en timme hade det dock lugnat ner sig.

Efter ytterligare några svettiga stånkandes timmar slökollandes på TV packade jag ner dator (ny sådan! Jag ska presentera honom senare), kyld dricka och lite annat smått och gott och beslöt att skaffa mig lite miljöombyte. När jag närmade mig stan kände jag mig hyfsat pigg i kroppen, hade hyfsat bra skor på mig och visste var det sen fanns en skönt skuggig bänk nära ett Pokestop där jag kunde pausa och bestämde mig därför för en liten Pokemonrunda. Bilen parkerade jag intill en rad kantsten och sa till mig själv "snubbla nu inte över dem!" Jag gick runt bilen för att plocka ut väskan .... och snubblar såklart bakåt över just kantstenen. I stället för att bara låta ändan landa på marken, den var bara en liten bit därifrån ändå eftersom jag var på väg ner på huk när jag fattade vad som höll på att hända, så använde kroppen rent instinktivt all sin förmåga för att inte göra det. Och den lyckades, jag höll mig på fötterna, men resultatet blev hjärtklappning, ett värkande bultande knä, och ben så svaga att jag med nöd och näppe en stund senare kunde ta mig till bänken jag planerat sätta mig på. Bara för att upptäcka att den är sönder!!! Ridå!

Det blev att vända tillbaka till bilen igen för att sitta i solen var inget alternativ. Nu har jag i alla fall tagit mig till ett annat ställe, en annan park, en annan bänk i skuggan, och sitter väl här och bekantar mig med datorn tills Internetuppkopplingen via telefonen tar slut.

Ny dator ja. På den förra slutade plötsligt k-tangenten att fungera. Och givetvis behövde jag skriva en himla massa ord med bokstaven k i just då. Såklart. Sen slutade fler fungera, mellanslaget bl a, och rengöringsförsöken av tangentbordet hjälpte inte. När sedan saker och ting började stängas ner helt utan anledning så kände jag att det bara barkade åt ett håll. Med hjälp av ett externt gammalt tangentbord med USB-koppling lyckades jag spara ner det viktigaste på en extra hårddisk och tog ett sista farväl av Ronnie. Ja han hette så.

Igår firade jag och maken 20 år som gifta. Med varandra dessutom, tänka sig! Vid ett-tiden på natten fick jag en present... och i den fanns Chester!! Min nya fina dator, med en full uppsättning fungerande tangenter! Och inga program som krånglar, än... fast det finns inte så många på den heller i o f s. Men ändå!

Jag spenderade inte hela bröllopsdagen med Chester dock utan maken fick vara med på ett hörn också. Först tog vi tåget in till Malmö som värsta globetrottersen (globetrottrarna? globetrotterna?), käkandes nötter och vindruvor. Fint skareva!



















Därefter var vi på bio och såg filmen Tag med bl a Isla Fisher och John Hamm. Inte nåt mästerverk direkt kan man säga, trots flera namnkunniga skådespelare och trots en bakgrundsstory som skulle kunna resultera i nåt riktigt kul. Idén till filmen kommer nämligen från ett gäng män som växte upp ihop och lekte kull (tafatt, typ) och sedan fortsatte med det även i vuxen ålder. Det skulle kunnat bli en bättre film än det blev, men å andra sidan har vi sett ännu sämre filmer i våra dagar 😉. Jag är dock ganska övertygad om att sonen hade det betydligt roligare på sin kusins 10-årskalas som han då befann sig på.

På en uteservering på Gustav Adolfs Torg landade vi sedan och tog ett par glas kallt vin i skuggan. Och jag passade sen på att locka med Peter fram till en aktion som djurrättskämpar utförde (take a chill pill, det var lugnt och stilla och helt tyst för den som inte själv valde att gå fram), lite försök till ytterligare påverkan åt rätt håll sådär. Ja vad jag anser är rätt håll alltså.

Middagen intogs på Rose Garden nära Gustav Adolfs Torg, och som vanligt när jag väljer buffé så åt jag betydligt mer än jag annars gör vid samma måltid. Valuta för pengarna är ju viktigt. Nej men det är liksom gott också... och det är inga problem att äta sig mätt på de vegetariska alternativen.

Lagom tills mörkret föll var ni åter på hemmaplan där jag tämligen omgående hamnade i poolen. Hade det inte varit för att jag blev stucken eller biten i handen av okänt litet djur och tog till försiktighetsåtgärder i form av betapred och förberedelser för ev. adrenalinspruta och sjukhusbesök (detta behövdes dock aldrig, tack och lov) hade jag kanske legat kvar där än??

Sådär, nu är ni smått uppdaterade kring vissa saker i mitt liv. Skönt va?



Inga kommentarer:

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...