Så var stora balladmästerskapet igång.

Även kallat ESC, Eurovision Song Contest. Jag hade egentligen inte tänkt kolla på gårdagens semifinal alls, sen när jag ändå satt vid TVn tänkte jag att jag kan ju se svenska bidraget eftersom det ändå var först ut. Det slutade med att jag såg ca 10 bidrag plus snabbgenomgången. Ordet som bäst beskrev mina känslor efteråt var: GÄSP!

Bäst, eller minst dålig, tyckte jag ändå att en halv-ballad var. Nämligen Islands låt.



Sveriges bidrag är jag inte jätteförtjust i, men av de som tävlade igår var det absolut högt rankat. Andra semifinalen borde inte kunna vara sämre, men man kan aldrig vara säker när det gäller ESC.

Jag tror det lät bättre i söndags när jag sjöng på Malmö Live. Rättare sagt jag och Sanna Nielsen. Och minst 500 körmedlemmar till.



Jag gissade förresten innan konserten vilka låtar som skulle framkalla tårar hos pappa. Tydligen fick jag rätt till 50% i alla fall 😉.

På tal om tårar... Jag har ju kontaktlinser, men ibland är jag hänvisad till glasögon för att ögonen är irriterade och behöver vila. De dagarna brukar jag av någon anledning hamna i matlagning där lökhackning ingår och det gillar inte ögonen alls. Det är som om löken liksom stannar kvar bakom glasen. Idag var det dags igen då jag blev sugen på pasta med tomatsås.