Nochalerandets konst...

... är jag dålig på. Jag hade tänkt noncha de senaste dagarnas rabalder kring SD, inte för att ämnet i sig bör nonchaleras (tvärtom) utan för att jag nog inte haft orken att ta diskussionerna liksom. Men nu kan jag inte vara tyst.

Jag tänkte redan härom veckan på hur läskigt jag tycker det är att stödet för SD även bland i övrigt "normala" folk ökat så mycket på senare tid. Jag kan dock ändå förstå det, jag ser SD som ett typiskt missnöjesparti, när folk inte är nöjda med det de styrande gör och visar upp så söker man sig med sina röster till nåt lite uppseendeväckande, lite rebelliskt. Och den mekanismen är som sagt förstålig, men i detta fallet aningens läskig. För några år sedan skulle jag säga att i princip samtliga SD-sympatisörer var rasister, nu är jag övertygad om att så inte är fallet trots att partiet är sprunget ur just nationalistiska och rasistiska grupper. Utan SD med Åkesson i spetsen har helt enkelt lyckats så bra med att skapa en bild av dem som ett icke främlingsfientligt parti att även vanliga icke-rasister bland medelsvenssons symtpatiserar med dem.  För att man är missnöjd med mycket i samhället. Och för att man är kritisk till invandringspolitiken. Och båda de sakerna är jag helt okej med, jag har själv ett och annat att säga om båda sakerna. Men därifrån till att vara främlingsfientlig i sig, därifrån till att gå till personnivå och ge människor olika värde p g a sitt ursprung, är steget jättelångt.

Jag är inte blind och inte döv heller för den delen. Jag vet att bland t ex internerna på våra fängelser, i synnerhet inom vissa brottskategorier, är personer med annan bakgrund än den svenska eller nordiska ö h t större än bland befolkningen i helhet. Likaså vad när det handlar om gängrelaterade problem i skolor o s v, i vissa kommuner i synnerhet. Men beror det på att personer med ursprung utanför Norden på nåt magiskt sätt har trubblet i generna? Nej, såklart inte. Problemet är som jag ser det inte invandringen i sig, utan en bristande integreringen i samhället. Och ansvaret för den hänger inte bara på de personer som av olika anledningar sökt sig hit från andra delar av världen, utan den hänger också på oss som mottagarland. På individplan som samhällsmedborgare och på ett politikerplan som makthavare. Segregering leder till ett ökat utanförskap, och ett utanförskap leder till att behovet av att tillhöra en gemenskap som inte alltid är positiv ökar. Vad vi behöver göra är att underlätta integreringen, underlätta för våra nya medborgare att bli en del av vårt samhälle. Inte tvärtom, inte att stöta bort dem ännu mer, inte klumpa ihop dem i samma bostadsområden och samma skolor och arbetsplatser, och inte ge dem en negativ stämpel redan från början som man lika gärna kan leva upp till för det spelar ju ändå ingen roll vad man gör (hör talas om självuppfyllande profetia?).

"Men lever vi inte i en demokrati?" sägs ofta när man uttrycker sig kritiskt mot detta partis deltagande i diverse sammanhang. Jo det gör vi tack och lov och det ska vi värna om. Men demokratiska val kräver partier som inte har en icke-demokratisk agenda. Jag hoppas att många av de där "normala" väljarna inser att det är en sådan agenda SD står för, vilket jag anser att de senaste dagarnas avslöjanden och rabalder visar på. Jag hoppas att fler och fler inser att partiet nu visat sitt rätta ansikte, ett ansikte de dolt skickligt ett bra tag. Som Betnér säger i sin monolog (länk nedan), ja rötägg finns i alla partier. Men detta går liksom ett eller att par rejäla steg längre, och jag tycker han beskriver det väldigt väl...

Nu florerar det en hel del satiriska skämt runt SD lite här och där på facebook och youtube bl a. En del med finess, en del utan. Det ÄR ett allvarligt ämne, värt att ta seriösa diskussioner kring, men även det allvarliga är okej att skoja om. Så länge man inte nallar på människovärdet och respekten, det vi kräver av SD måste vi också kräva av oss själva. Glöm inte det.

Ja här är då Betnérs monolog. Eftersom jag inte orkar debattera saken mycket mer än via detta blogginlägg just nu så får han föra talan i stället.