Om jag hade fått betalt..

... för varje gång jag beklagar mig skulle jag kunnat vara rik nu. Den här helsickes jävla kroppen skulle jag vilja byta ut. Jag vill inte ha ont mer, jag vill inte behöva ångra att jag valde att genomgå hysterektomin. Jag vill kunna säga att det var rätt beslut, rätt beslut utifrån min livskvalitet. Men det kan jag inte säga, inte än i alla fall... Som grädde på moset är den saknade möjligheten att träna en utmärkt ursäkt för att inte sköta om min kropp i övrigt heller, så de där kilona som absolut inte ska vara här sitter som berget. Så kroppen gör inte bara ont, den är ful och fet också.

Men, trots allt ger jag inte upp. Det alternativet finns inte på världskartan. På´t igen! Och jag har även gett upp om gynmottagningen på lasarettet och sökt mig till en privat mottagning som jag ska till på måndag, sämre än tidigare kan det bara inte bli så jag försöker vara hoppfull.

However, life goes on. Igår var det t ex Valborgsmässoafton. För 15-20 år sedan betydde det fullt ös, nu är man ju lite äldre och lugnare ;-) Dessutom kunde vi inte fira med den vi helt av allt ville fira med, som vi spenderat Valborgskvällen med nästan varenda gång de senaste 13 åren, så det blev inget speciellt firande alls. Vi var själva hemma, grillade lite gott, gick ner till stranden där bålet tändes och träffade lite folk, och sen hem och höll en helt vanlig kväll... Jag fick i alla fall några foton som jag gillar ;-)





Idag gör jag för övrigt en EFIT.