Ibland blir man lite hemmablind.

Eller hur man ska säga. Jag är ju p g a min ME van vid konstiga kroppsliga manifestationer utan logik liksom, såpass van att det konstiga till slut blir normalt. Det har sina fördelar, jag blir t ex inte längre lika orolig som jag var i början innan jag visste vad det rörde sig om (OK, jag var hispig rentav). Men det kan också bli så att jag lite nonchalerar saker som jag inte bara bör tänka "äh, det är MEn som är så" kring utan som faktiskt oavsett orsak är något att ta på allvar. Då är det bra att jag delar med mig av en del på sociala medier så att omtänksamma vänner kan uppmärksamma mig på det, och uppmana mig att just ta det på allvar och ev. söka vård. Jag är väldigt tacksam för det 💓. Igår t ex var ett sådant tillfälle, även om det som tur är rättade till sig av sig självt efter en stund. Men tack vare vännernas ord var jag uppmärksam och följde upp det. En bra väckarklocka! Även om ME är skuld till mycket konstigt så kan det finnas saker som bör kollas upp.

Igår blev det årets andra promenad. Idag blir det så mycket vila och återhämtning som möjligt. I skrivande stund sitter jag i nattlinne och morgonrock, sonen och en kompis kollar på Netflix på nya TVn (teknik är coolt ibland 😊), maken jobbar, duggregnet faller och min mage kurrar. I vilans och återhämtningens tecken blir det färdig micrad mat till lunch, en väl beprövad variant i form av färssås med mycket vitlök och tomat.

Igår däremot testade jag nått nytt, nämligen Quorn Crunchy Fillet Burger. Quorn lanserade förra året helt växtbaserade filéer, de som fanns sen innan innehåller ägg, och detta var en panerad variant av det. Anvisningarna på paketet sa att de skulle tillagas i ugn direkt från frysen, men jag tinade den lätt och stekte sen gyllene i olja. Det blev bra det med. Nästa gång ska jag nog testa i airfryern.

Den åts sen som en burgare utan bröd kan man säga, med grönsaker, dressing och ketchup. Omdömet lyder: en helt okej vardagsmiddag som går snabbt att fixa. Mycket lök och/eller dressing med sting i rekommenderas dock för själva filén/burgaren är ganska smakfattig, men konsistensen är bra. 


Det där med maten ja ... Jag har haft svårt att få till den bra under jullovet. Den här bristen på rutiner och den ännu mer skeva dygnsrytmen är inget vidare. Många dagar klarar jag det rätt bra fram till sena kvällen och sen flippar jag ut i olika omfattning. I synnerhet då jag inte kan sova. Om en vecka börjar skolan igen, då hoppas jag att jag inte ska ha halkat alltför mycket utanför banan så att jag kan falla in i bra matmönster igen. 

Jag har tänkt försöka bli lite mer aktiv på bloggen igen. Inte främst för att ni är särskilt många läsare som är jätteengagerade 😏, även om jag vet att en del uppskattar att jag skriver, men det är lite terapeutiskt och ger också lite träning för hjärnan. Det där med att formulera mig i skrift som jag tidigare var bra på är numera oerhört svårt och utmanande vilket är en sorg för mig så jag vill gärna behålla den lilla förmåga jag har kvar. Tid tar det, sen jag började skriva detta inlägg har det gått 2 timmar, men tid har jag ju rätt gott om ändå 😊. Duggregnet har övergått i ett mer intensivare regn, magen har börjat avisera att det snart är dags för ytterligare en måltid, sonen om kompisarna kollar på en annan typ av film hörs det som och jag är fortfarande klädd i nattlinne och morgonrock.