Bara för att man är kroniskt sjuk ...

... blir man inte immun mot andra krämpor. Och ibland känns det rentav lite lyxigt att kunna beklaga sig över t ex skoskav eller en stukad fot för det är ju ändå saker som går över, och finns utrymme att tänka på det så är det där andra trots allt inte så illa som det skulle kunnat vara ... Men mina senaste eskapader har jag svårt att se något lyxigt med.

Efter att ha känt och sett en knuta under huden långt upp på ryggen i många år visade jag den för min läkare som bedömde det som ett lipom, alltså en fettknöl typ. Don efter person eller nåt 😉. Ofarligt och inget man behöver åtgärda om det inte ger betydande besvär p g a placering eller storlek. Någon vecka efter detta började det kännas ömt och spänt strax intill lipomet och det blev snabbt värre. Till slut hade jag en rejäl puckel ... som till slut sprack 😱 och en massa illaluktande fanskap kom ut. Maken fick leka sjuksköterska och trycka och tvätta rent och plåstra om, men när puckeln nästa dag var ännu större och det fortsatte komma nasty stuff ur den samtidigt som det gjorde jäkligt ont så vågade jag inte avvakta utan kontaktade helgmottagningen.

Tydligen så har jag troligen utöver lipomet lyckats skaffa mig en talgkörtelcysta, ett aterom, på nästan samma ställe. Denna cysta har sedan blivit infekterad och sedemera spruckit. Ööööörk! Det blev ett litet ingrepp där läkaren skar upp ett snitt för att släppa ut infektionen, en rejäl dos antibiotika och sen tvätt och omläggning hos sköterska så länge det behövs. Uppskattningsvis några veckor till ...

Till vänster syns puckeln 2 dagar efter läkarbesöket, den var ännu större före. Nu efter knappt 10 dagar är den borta ;), infektionen har lagt sig och hålet har så smått börjat läka ihop. Och jag försöker se det positivt: det hände i alla fall inte mitt under varmaste sommaren och badsäsongen!

Om ett par timmar är det för övrigt dags för nytt besök hos sköterskan, och jag har blivit så van vid Hålet att jag utan att tänka på det valt kläder som inte behöver tas av för att hon ska kunna vårda såret 😁.

Alltså jag är orimligt fascinerad av pimple popping i allmänhet och Dr Pimple Popper i synnerhet, hon får ta sig an alla möjliga konstiga saker i och under huden och jag spanar mer än gärna in det. Men när det är en själv är det inte riktigt lika kul 😉. I synnerhet inte om man i likhet med mig har ett stort kontrollbehov och problemområdet sitter på en del av kroppen man inte själv når.

I alla fall ... i lördags var jag och Hålet på 20-årsfirande. Min äldsta systerdotter, och guddotter, har minsann blivit vuxen på riktigt. Ofattbart. Samtidigt passade släktens näst senaste tillskott på att presentera sig, en fin liten kille på drygt en månad som en av mina kusiner skapat. Han påminnde oss också om hur liten vår son var när vi fick honom trots att han då var 16 månader, jag fick efter hemkomst jaga fatt i en del kläder till honom i samma storlek som denne lille bebiskille nu bar. Ja så liten var han, vår dryga ettåring ... Nu är han snart 16 och nästan lika lång (kort) som jag 😊.