måndag, december 31, 2012

Bokslut och så...

... ska man ju göra på årets sista dag. Men nä, jag orkar inte. Det har varit för mycket jobbigheter nu i slutet, med Kajsas död som det sämsta av de sämsta och droppen som fick årsbägaren att rinna över åt det mörka hållet, för att jag riktigt ska fixa att tänka på de positivare saker som trots allt också hänt under 2012. Kanske kommer det sen... men inte nu. Nu ser jag framåt i stället. 

Nyårslöften avger jag inga. Men jag sätter upp målsättningar. Ett mål är såklart att fixa andra halvan av min utbildning också, och så småningom kunna få min legitimation. Ett annat mål är ett återanvänt sådant: målvikt. Det målet fanns ju för 2012 också, och jag var på ohyggligt god väg när året startade. Men sen har det vänt åt fel håll, och jag är längre från målet idag än jag var förra nyårsafton. Men jag SKA dit, så är det bara.

Mål för bloggen då? Hmmm... bli bättre på att göra EFIT på rätt dag? Jo det ska jag nog försöka med. Jag har ju i år inte satt ribban så högt, om man säger.

2013 års första blogginlägg lär bli ett litet utbildande sådant för att få vissa män (sneglar snett åt höger här på mannen som nyss passerade sovrumsdörren) att förstå varför vi kvinnor (eller okej, JAG då) kan behöva så lång tid på oss att bli färdiga inför en fest jämfört med karlarna. Om inte det vanliga nyårsfirande-inlägget hinner före.

Bloggåret 2012 däremot avslutar med några foton av blandad art. 
Med önskan om ett gott nytt 2013!
Hos mormor och morfar 28 december

Lite snö har vi ändå haft i år - 9 december

söndag, december 30, 2012

Hot or not?

Jo, det ska jag klargöra för er (apropå absolut ingenting alls).

Hot:

















Not!:
















 Hot:
















Absolutely not!:














Get it??
Sen ska ju erkännas... att även solen (Nikki i detta fallet) har sina fläckar:















Jaha, vad är meningen att ni ska göra med detta nu då? Tja, inte vet jag... NÅT kan ni väl bestämma själva?

lördag, december 29, 2012

Klaga inte, jag varnade er!

Ja jag varnade er för en minst sagt inaktiv EFIT. Och det är ju med temat passande att det också tagit 2½ dygn för mig att lägga upp fotona... Men, here it is - EFIT tisdag 26 december 2012. A.k.a annandag jul.



Jag vaknade tidigare än så men kom inte på att det skulle EFITas förrän klockan var halv tio och då fick mitt sängsällskap Kotte utgöra motivet.


Vid halv elva åt jag sen frukost bestående av fil, äpple, kanel och lite sött.


Sen kunde jag säga som Kevin i Home Alone: I made my family disappear! Halv tolv kunde jag njuta av tystnaden, aldeles ensam hemma...


Vid halv ett var jag igång med att försöka sortera och flytta och organisera mina dokument, filmer, foton och andra filer. Involverade var 2 datorer, en extern hårddisk och ett USB-minne.


Halv två höll jag på med samma som ovan och tog inget nytt foto, sen vid halv tre var det lunchdags. Tomtegröt med saftsås, för tredje dagen i rad :)


Halv fyra surfade jag runt och läste lite om de stora viktiga frågorna här i livet.


När klockan var halv fem hade sonen byggt ihop sin nya lego-robot och ville att jag fotograferade den. Okej då.


Dags för första Pepsi Maxen på typ en vecka... Här klockan halv sex. Och notera att jag fortfarande befinner mig i sängen.
  

Halv sju. Kvällsgott: chokladbollar.


 Halv åtta blev jag sugen på ett glas vin. Skål!

Sen vid halv nio så BÖRJADE jag leta efter mina iPhone-hörlurar. I flera väskor, i en massa lådor, i alla möjliga jackor, t o m bland sopsorteringen. Klockan var nog en god bit över nio innan jag hittade dem. Var de låg? Hmmmm... ca 15 cm från datorn.


Halv tio slutför jag packningen av träningsväskan med vattenflaskan som pricken över i. Gymbesök planerades in efter avslutat jobb dagen därpå (och den planen fullföljdes faktiskt).


Så vid halv elva la jag sista handen vid projekt Rätt Fil på Rätt Plats.

Sen blev det inget mer trots att jag var uppe i flera timmar till, vilket i sin tur var en dålig idé eftersom klockan sen ringde strax efter 5 morgonen därpå. Men, det är en annan story.


onsdag, december 26, 2012

I måndags var det en speciell dag.

Ja, det var ju julafton såklart. Men det var också slutet för vår möjlighet att ta ut föräldrapenning. I måndags var det nämligen 8 år sedan vi som det heter fick Simon "i vår vård"... och vi har bjudit staten på 0,25 föräldrapenningsdagar som nu frös inne. Väl bekomme!

No more vanlig föräldrapenning alltså. En milstolpe kan man säga. 8 år sedan vi blev föräldrar "på riktigt". Och just idag är det 8 år sedan han kom till Sverige, 8 år sedan vi kunde börja leva tillsammans som en familj i vårt egna hem, och 8 år sedan tsunamikatastrofen för övrigt. 

Barnet självt är nyss hemkommet från sta'n där han handlat för sina (inte alla) julklappspengar. 2 välbehövliga långärmade tröjor valde han, och två förpackningar av inte alls lika välbehövligt Star Wars-lego. Men OK, ska han tvunget ha mer leksaker så är lego ett bra val, det är nyttiga utmaningar för honom att följa en beskrivning och vara noggrann och sådär. Hans tålamod är väl däremot... ja låt oss säga såhär: det lämnar en del att önska. Typ så.

För övrigt kör jag en EFIT idag. På rätt dag. Eller fel, beroende på hur man ser det. Rätt för att det är en officiell EFIT-dag på hemsidan och allt. Men fel för att jag mitt i alltihopa ska jobba imorgon, klockan ringer kl 5 medans resten av familjen kan ligga kvar och vara lediga nästan en vecka till, och bara lär vara på humör för att slöa idag och inte så mycket annat. Kul foton väntas alltså, jättekul... Men, man kan inte få allt här i livet. Och det gäller er, kära bloggläsare, med.

tisdag, december 25, 2012

Nu blir det matbloggeri!

Det närmar sig nyårsafton, och jag vill bespara de köttätande värdarna att försöka fixa nån god vegogryta som faller denna damen i smaken. Så idag, då jag ändå hade ett gäng quornfiléer upptinade, gjorde jag 3 varianter och provsmakade ihop med maken. Och sånt måste man ju blogga om... inte sant?

Vinnaren: bengalisk gryta. Den gryta som har flest ingredienser, mest kryddor och som ska puttra längst tid. Originalet är en gryta med lamm, och sen har jag ändrat smaksättningen litegrann och så då haft quorn istället för köttet. Färgen kanske inte är kul men smaken är!

Till ca 3 Jennie-portioner är detta receptet:

Strimla 2 gula lökar och bryn dem ljusbruna i olja. Tillsätt 1 msk riven vitlök och 1 krm riven muskot och bryn ett par minuter till.

Tillsätt sedan följande:
- 2 stora grovtärnade tomater
- 1 msk färsk riven ingefära
- ½ tsk chilipulver
- 1 msk torkad koriander
- 1 tsk mald spiskummin
- 1 tsk salt
- 4 hela kryddnejlikor
- 6 kardemummafrön
- en bit kanelstång
- 2 dl vatten

Lägg på lock och låt småputtra på svag värme i ca 40 minuter. De sista 10 minutrarna får 3 grovt tärnade quornfiléer puttra med.

Nästa variant är en gräddig gryta där det ursprungligen användes lövbiff. Dessutom var det svamp i... men det duger ju inte.
Detta blev ungefär 2 små portioner:

Fräs 2 tärnade quornfiléer i olja tillsammans med 1½-2 tsk curry. Tillsätt ca 2 dl grovt strimlad purjolök, ½ liten tärnad gul paprika och lika mycket röd och låt detta fräsa ca 7-8 minuter. Därefter tillsätts 1½ dl grädde, 1 dl vatten, 1 msk grönsaksfond, lite salt, några varv på svartpepparkvarnen, ½ tsk sambal oelek, 2 pressade vitlöksklyftor och ½ msk japansk soja. Låt småputtra ca 5 minuter.









Snabbast, enklast och minst god (men ändå god liksom) var en så kallad höstig quorngryta. I originalreceptet var det bl a sötpotatis med i grytan.
Detta blev en Jennie-portion:

Fräs en strimlad quornfilé i lite olja tills det är gyllenbrunt, pudra över paprikapulver, ca ½ msk, och fräs ytterligare ett par minuter.

Tillsätt ½ hackad rödlök och fräs ett par minuter till.

Halvera 4-5 cocktailtomater och tillsätt dem ihop med en finhackad vitlöksklyfta, 1 dl vatten, ½ msk grönsaksfond och 1 msk HP-sås eller liknande. Låt puttra ett par minuter. Salta och peppra efter smak.







Yummie!!!

Julen är här.

Ja för den har ju faktiskt egentligen nyss börjat. Vadå "så var julen över för denna gången"? Skärp er! :-D Maria har ju nyss klämt ut Jesus... ge grabben en chans!

Fast här blev det en för tidig födsel, Jesus föddes redan igår i vårt lilla stall och sov så sött i krubban under hela vårt julaftonsfirande. Och de två (ja den tredje gick vilse för ett par år sedan) vise männen var också snabba i år och hann fram långt före trettondagen. De kan inte ha åkt med SJ i alla fall.


















Annars är väl vår julafton ganska lik de flesta andras, med samma hållpunkter men kanske lite varierande körschema. Utöver det vanliga var kanske ett minigratulerande, ganska försenat sådant, av ett brudpar vars stora dag vi inte kunde närvara på.

Liten sammanfattning av tre viktiga delar av firandet bjuds ni på. 13 personer var vi förresten här, men alls syns inte på fotona.




söndag, december 23, 2012

Så mycket jobb för så lite.

För ett tag sedan trollade jag ju så att det avlånga köksbordet blev runt, och nu var det dags att fixa en ny vit duk. Jag köpte en duk på rea, och fick 8 tygservetter till också förresten, och fick sen klippa av den på två sidor för att få rätt storlek. Och så skulle det sys... Med en symaskin som den senaste tiden bara velat sy baklänges. Helt knäppt! Och väldigt störigt. Men, hellre sy baklänges med maskin än att sy framlänges för hand, eller vad man ska säga... Så fram med min Yamata! 

Och steg 1: spola upp undertråd... Jo för jag har bara en såndär undertrådsrulle så jag måste spola upp tråd på den varenda gång jag ska sy. Och den hoppar liksom gärna av sin "pinne". Så även nu... men bara en gång. Faktiskt. Så, undertråden är fixad och jag trär maskinen och börjar sy... och nu, plötsligt händer det! Den syr åt rätt håll!!! Himmel och pannkaka... Och jag tänkte "bäst att sy snabbt som en anka bajsar innan den ångrar sig igen" så jag tog fart. Och tyckte att tyget liksom hängde lite löst, som om den där mataren underifrån var för kort i rocken. Men jag sydde vidare, Yamata kunde som sagt när som helst ändra sig och börja sy åt fel håll igen. Och med bara max 5 svordomar, varav 3 för att jag stack mig själv i magen med knappnålarna, så var båda sömmarna ganska snart klara...

... och DÅ ser jag att jag sytt alltihopa utan pressarfot! Tacka sjutton för att tyget hängde löst ;-)

Nåja, hela processen slutade i alla fall med att köksbordet har en (än så länge) vit duk, tillräckligt kort för att Simon inte ska lyckas sätta sig på den varje gång ändan ska ta plats på stolen. Mycket väsen för ganska lite, men såhär blev det:














Imorgon påstås det vara julafton och det är så spännande just nu: vem somnar först ikväll? Maken eller sonen?
En annan spännande sak: kommer snön att ligga kvar under morgondagen eller ej?
Och inte minst: kommer maten att räcka?

fredag, december 21, 2012

Jodå, jag tänker på de svältande i Afrika....

... och annat man tydligen ska göra (undrar om folk vet att det finns svältande på andra kontinenter också?). Det händer. Men jag tar mig ändå rätten att ha i-landsproblem. Denna gång handlar det om granen. Julgranen. Detta är nog sista året vi har en riktig sådan, p g a min allergi/överkänslighet (både kontaktallergi och doft/luft)som blir värre år för år får vi nog kapitulera och köpa plastgran till nästa år. VILL INTE! Men jag vill heller inte ha ständig huvudvärk, värkande ögon och vara tungandad i flera veckors tid, så...

Nej allergimedicin fungerar inte, för det är liksom inte pollen och sånt eller antikroppar som vid allergi mot vissa djur och så som är problemet. Utan det är dels ett doftämne, av samma slag som i hyacinter (som jag inte heller tål), som heter terpener som kan skapa reaktioner och dels mögelsporer som växer till sig inne i stugvärmen. I granens fall kan man alltså inte skylla på pollen och behandla med antihistamin t ex, har jag läst mig till på google idag. Jag känner mig så lärd, så lärd... Vad gjorde man innan googles tid? Läste böcker? Hu vad jobbigt ;-)

Och på tal om gran då så är årets upplaga här:



















Simon har klätt sitt granris som nu pryder hans fönster:



















Gran eller ej, jul lär det bli ändå. Nu lägger jag sista fingrarna på dukningen av julaftonsbordet men övriga huset har också blivit smått (ja ganska i alla fall) utsmyckat.

















Här skulle jag sen kunna fylla på med att berätta om allt som maken, ni vet han "jag fixar julen i år" och "nu har jag köpt allt!", glömt/missat/förträngt men eftersom jag (tror jag) nu fyllt de tomma luckorna så att säga så ska jag kanske give him a brake ;-) Det är ju trots allt jul. Snart...

tisdag, december 18, 2012

Smått å gott å blandat.

Eller som det också kan kallas: en osalig röra.

Först: Min jul går inte under för att de tagit bort den "svarta dockan" och den "judiske gubben" (som jag inte ens fattat skulle vara judisk) från de tecknade filmerna på julafton, jag kommer varken att svära över glöggen eller skriva under protestlistor. Däremot har jag svårt att greppa den del av förklaringen som handlar om att det anspelar på negativa stereotyper, och detta av två skäl. Dels för att jag inte ser det negativa i att vara framåt och kaxig, eller ha skägg och hjul, och dels för att i princip samtliga leksaker som går in i tomtens säck speglar just stereotyper. De kinesiska dockorna, med sina trippande steg och typiska frisyrer. Polisen med sin bistra uppsyn och batong. O s v... Däremot så har jag inte svårt att förstå det i förklaringen som handlar om att filmerna och dess utformning är sprungna ur en tid då den mer negativa synen på svarta och judar bl a var mer rådande även inom politiken och samhällsorganisationen, och då annorlunda-stämpeln var väldigt stark och allmänt accepterad. Eller att svarta och judar till skillnad från t ex kineser och poliser är en genom historien utsatt folkgrupp.

Sen: Jag går inte i taket när jag hör ordet negerboll. Jag antar inte att alla som säger negerboll är rasister. MEN att av ren princip "för så har jag/vi alltid sagt!" använda det ordet, och helt bortse från den nedsättande laddningen av ordet och hur det använts av vita för att nedvädera svarta till förmån för "men jag menar inget illa!" är för mig obegripligt. Med "så har vi alltid gjort"! kan man försvara det mesta, men det håller liksom inte. Och ja jag har det på nära håll också, och jag önskar att det gått att diskutera saken utan att det blir infekterat men... Nej ibland är det inte läge. När sonen härom dagen dock kom hem och sa att han blivit kallad neger på ett nedlåtande sätt (sammanhanget visar att det var nåt negativt, inget neutralt ord för mörkhyad), ja då sade något att det kanske är läge för en diskussion ändå.

Därefter nåt helt annat: Om ni tycker att det tar väldigt lång tid för era varma mackor att bli klara... så KAN det bero på att ni glömt sätta in dem i ugnen. Jag säger bara, det KAN vara så. Faktiskt.

En annan grej: Ikväll ska julgranen tas in, och imorron ska den kläs (av mig!). Och jag har ingen aning om hur den ser ut! Männen har köpt julgran utan mig, för andra gången genom tiderna. Förra gången överlevde jag, men... alltså statistiskt så närmar vi ju oss en katastrof mer och mer för varje gång så risken att det blev fel är större detta året. För att inte tala om nästa år, om det nu går vägen denna gången. Oh no, this has got to stop!

Och över till lite allvarligare saker igen: Domen mot mannen i Malmö som dödade sin före detta partner inför barnen ska granskas. Han dömdes inte till lagens strängaste straff, livstidsstraffet, eftersom mordet inte ansågs tillhöra de grövsta. Och utifrån det förstår jag att det ska granskas. För vad tillhör egentligen de grövsta morden om inte detta gör det? När mannen tidigare dömts för misshandel av kvinnan, där han upprepat hotat henne, där han sen förföljde henne och planerade mordet som sedan med stor grymhet utfördes inför ögonen på små barn. "Spännande" är fel ord, men det ska bli intressant att se vad granskningen ger för slutsats.

Och som avslutning: skolan. Sista dagarna för i år på plats på högskolan är passerade, men knappast sista skolarbetet. För om 5 veckor ska ytterligare två skriftliga arbeten in, och en av dem (en empirisk studie med fokus på interkulturellt språkliga lärandesituationer i förskolan) ska dessutom redovisas muntligt om ca 4 veckor. Så god jul på er! Nå, självaste julhelgen ska jag försöka koppla bort skolarbetet i alla fall. Försöka...

Ja, det var väl dagens röra! 

fredag, december 14, 2012

Det är inte så att jag inte bryr mig.

Men jag orkar bara inte med dessa eviga diskussioner om nationalsånger i skolan, pepparkaksgubbar i Luciatåg eller som nu senast, den svarta dockan och leksaksgubben på hjul i Tomteverksta'n (som anses spegla stereotypa bilder av svarta och judar). Inte just nu i alla fall. Jag blir mest så förbannad över att de som slåss hårdast för att dessa inslag ska bort säger sig agera emot rasism, utanförskap och olika värden beroende på ursprung... för vill man motverka rasism är det där helt fel väg att gå. Det stärker bara uppfattningen om det mångkulturella som ett problem, det förstärker bara vi-och-dom-tänket... och det är nästan uteslutande inte våra så kallade nysvenskar som säger sig bli kränkta hit och dit utan det är andra personer som liksom bestämmer åt dessa att de _bör_ känna sig kränkta, ändå används diskussionerna som slagträn av de som vill motverka det mångkulturella, som ger människor olika värden beroende på ursprung. Av de som "inte är rasister, MEN...." Som sagt, det gör mig förbannad. Och jag önskar att orken räckte till ett större engagemang i frågan. Men det får räcka där, för tillfället... Ut med lite frustration i bloggen, det är bland annat det den är till för.

Så, nå jul lär det väl bli. Med eller utan svarta dockor och gubbar på hjul. Och vad är viktigast på julen? Jomen absolut, gemenskapen och allt det där. Såklart. Men utöver det?

Just det: maten! :-) Igår gjorde jag en laddning Johanssons frestelse och stoppade in i ugnen. Den tillsammans med senapsgriljerade quornfiléer och ägg lär utgöra basen i min vegetariska julaftonsmat.








På tal om mat så hade Simon en riktigt riktigt bra dag igår. Först jullunch på skolan, inkl. revben. Och sen rotsaksgratäng och prinskorv hemma. 2 tummar upp!
 
 

















Och så drömmer jag om en vit jul. Ja aldeles vit av snö alltså... Nu har vi fått behålla snön i typ en vecka (eller? Jag minns inte riktigt), vi kan väl få behålla den ett par till åtminstone??















Vad sa du? Hur det går med pluggandet? Oj, nu hör jag dig väääääldigt dåligt...

onsdag, december 12, 2012

Lusse lelle, lusse lelle...

.... kan väl gå an. Att det är 11 nätter före jul har jag svårare att acceptera. Jo, ni minns rätt. Det är Peter som fixar julen här hemma i år. Men ni minns nog då också att det inte riktigt är så det funkar. På riktigt...

Anyway, alla här hemma är friska (sort of) så Simon kommer att bli lussad för på skolan och jag får väl se hur vårt Luciafirande på jobbet utvecklar sig. Jag öppnar och är därmed given på plats när hela härligheten startar vid kvart över 7. Nu jobbar ju jag med de yngre barnen och det brukar bara vara några av dem som vill gå med i själva tåget, och de flesta av de övriga närvarande barnen har någon förälder med sig som förhoppningsvis tar ansvar för dem. Men det ska fixas platser till alla och ordnas med lussefika och en massa sånt. Det göööööör inget, för Luciafirandet är mysigt. Till skillnad från en av de andra mer intensiva dagarna, nämligen fotograferingsdagen ;-) Den är enbart jobbig. Och det skäms jag inte ens för att säga.

I alla fall, kläder till morgondagen är framlagda, tillsammans med glitter och tomteluva och lite annat som kan vara bra att ha. Matsäck är fixad. Vi har planerat in när vi ska köpa julgran, hittade en liten lucka på lördag. Jag har påminnt Peter om att glas måste diskas/putsas innan julafton. Och nu får ni hålla i er... Jag har t o m tjuvstartat med julpyntandet här hemma! Julgrisarna i köket har kommit på plats, en tomte på hallbyrån, en guldtomte på soffbordet i vardagrummet och ett par andra grejer. Och inte minst... älgen!


















Och på tal om kombinationen Jennie och jul passar väl denna fint:

Hur knäppa är ni?

Såhär knäpp är jag:
Går jag på toa där det finns en dusch eller så bredvid så måste jag dra för duschdraperiet eller duschväggen... för annars kan det ju finnas nån som tittar på mig genom brunnslocket/silen!
En annan toa-grej: ligger där tidningar eller reklam och annat med folks ansikten på så måste dessa täckas över eller vändas, för de får ju inte titta på mig när jag uträttar mina behov!
Och ytterligare en toaknäppighet: jag måste läsa nåt, i alla fall om jag sitter där mer än en minut. Det är anledningen till att man kan hitta schampooflaskor och sånt på lite fel ställen när jag varit där, i brist på annan läsning får de liksom duga. 

Det finns dock en toalettvana jag lyckats vänja mig av med de senaste åren, nämligen den att alltid lägga papper i den innan jag liksom börjar för annars kan ju nån vara där nere och titta mig upp i häcken :-D

Jomen ni fattar va, det där med toalettbesök är komplicerade grejer.

Men det är inte bara i det sammanhanget jag har konstigheter för mig. När jag ska öppna en läsk- eller ölburk knackar jag alltid två gånger med nageln på kapsylen innan. Köper jag en tidning i affären tar jag aldrig den främsta (just detta verkar vara ganska vanligt faktiskt). Och köper jag tomater, lök och annat i den storleksordningen i lösvikt måste jag plocka ett ojämnt antal.

I övrigt är jag nog ganska o-knäpp. Tror jag :-) Eller som min son sa idag: "Mamma du är knasig. Alltså du är normal och så men du är lite koko".

söndag, december 09, 2012

Jag förstår att ni alltid undrat.

Så nu ska ni få svaret. Svaret på frågan "Hur skulle Jennie se ut efter en misslyckad läppförstoring"? Jo, antagligen såhär:
Sexigt, inte sant?
Nej jag har inte besökt kliniken, jag har bara fått vanliga hederliga munsår. Fast av den större sorten då, såklart.

Igår kväll, innan munnen han bli riktigt sådär jätteplutig, var jag ute på galej. Sort of. Pappa fyllde 70 härom dagen men skulle inte fira, förrutom att han och mamma skulle gå på julbord med show. Jag och syrran beslöt att överraska och bokade in oss i smyg på samma show, med platserna intill. Utan att vi visste det förrän nyligen utökades sällskapet också med faster med make...och vi hoppades att de som man bokar hos då inte sagt "jaha då är ni ett sällskap på 6 då"... Syrran gav dem skjuts in, och mötte sen upp mig och så gick vi dit ihop. Och överraskade blev de :-) Positivt så, som tur är....
Den specialbeställda vego-maten var god också, och ihop med lite ägg, gröt och julgodis från julbuffén blev jag megamätt och belåten. 


Showen var också helt okej. M a o en lyckad kväll.
Countryfestival i Anderslöv.
TFFs trogna(?) fans.
 
Här päronen:

Högtiden till ära plockade jag fram de röda strumpbyxorna ;-)
Nej jag har ingen midja nej.

Inatt var det kallt och idag var det snööööööö! Som vanligt i Skåne snöade det såklart vågrätt i stället för lodrätt, men det är smällar man får ta.


Vi hittade en söt snögubbe inne i sta'n också:

Imorron är det dags för jobb igen. Och med tanke på hur munnen ser ut kanske det är läge för lite maskering.

Nr 4 av "5 av varje - Rockiga bidrag i Melodifestivalen och ESC".

 Jag får väl bli klar med detta ämnet nu när vi går in i adventstiden och det snart är jul 😉. Wig Wam bildades i Halden i Norge 2001, men ...