EFIT söndag 30 januari 2011.

Ja riktiga EFIT-dagen var som sagt igår, men vadådå, man kan väl glömma va??

Och snälla, ha överseende med att texten hamnat på galet ställe. Jag får inte rätt på det, eller rättare sagt jag orkar inte bråka...

Vid 9-snåret dök Simon in till oss pigg som en mört och tyckte att vi skulle vara lika pigga. Men se det var vi inte... Han är dock ganska söt så jag tyckte att han kunde få vara med på dagens första EFIT-foto, men grabben visar visst lite attityd! Talk to the hand??


















Trött, tröttare, Jennie. Klockan 10 vägrade jag fortfarande lämna sängen.





















Men strax efter 11 lyckades jag faktiskt masa mig upp, dra en borste genom håret och ta på mig glasögonen. Storartat!





















Kan man kalla det frukost när klockan är 12? I så fall åt jag ägg samt fil med äpple och kanel till frukost. Klockan 12 alltså.

















Peter hade i ett svagt ögonblick igår lovat att städa hela huset, utom Simons rum, idag. Men enligt egen utsago ville han inte börja städa förrän jag stigit upp för han ville inte störa. Jomenvisst, du LED säkert av att häcka vid datorn i nån timme, tack för att du uppoffrade dig så för mig! :-D Nåväl, här var klockan ett.


















Badrummet lär ingå i "hela huset", men med risk för att låta gnatkärringaktig så brukar inte det rummet bli ordentligt städat om inte jag själv gör det. Så... badrumsstädning kl 14!





















Sen var det dags för lunch kl 15. Färsfylld tomat och lite grönsaker. Det ser fjuttigt ut men det är precis tillräckligt när man som jag äter typ 7 gånger om dagen (ja inte idag då eftersom jag sov bort halva).



















Peter är förvisso inte lika nällad på träning som jag, men då och då tar han sig en sväng på motionscykeln eller löpbandet. Här hamnade han vid 16-tiden.





















Klockan var nu strax före 17 och det var tid för mat igen! Lite nötter och en frukt. Bara lite, för det var snart träningsdags.





















Klockan 18 var jag i full fart här inne på gymet. Fotot är dock taget vid ett anat tillfälle, såhär ljust är det inte kl 18. Än ;-) Det blev inte bra att fota i mörkret, så... därav det gamla fotot. Lite får man fuska, faktiskt.


















Sådär kvart över sju var jag färdigtränad. Ja ni ska vara glada att det inte är doft-Internet detta. Ingrodda träningsskor doftar inte mandelblom direkt.





















Vid 20 var det dags för dagens sista måltid. Oststavar, vindruvor och mjölk. Fina grejer. Jag tänkte äta ägg men det fanns visst bara ett kvar och det behövs till frukosten imorgon.

















Det kommer ju en dag imorgon också, och jag måste ha matlåda med mig. Kl 21-fotot visar tillagningen av quornfiléer och grillade grönsaker. En del av detta blev sedan morgondagens lunch.

















Lite Mythbusters sitter sällan fel. Så inte heller idag kl 22.





















Men nu är det baske mig dags att sova. Igen :-D

Jag är inte gravid och har inte PMS!

Man kan vara blödig och gråtmild ändå, faktiskt!

Jo det är såhär att jag slog mitt crosstrainer-rekord idag, med råge. Tidigare var det 35 minuter, idag när jag närmade mig 30 och det inte var nån som väntade på maskinen så gav jag mig fan på att inte sluta förrän handbollsfinalen var slut. Så jag jobbade vidare, och vidare... Sen råkade det ju bli förlängning och där fick det vara nog Men vid full tid landade jag på 45 minuter. Samma motstånd och samma hastighet som jag brukar. Sjukt nöjd var jag och körde på med 25 minuters rätt tuff armstyrka efteråt... av bara farten liksom.

Det där är väl rätt normalt? Jodå... men sen när jag satt i bilen på vägen hem, tänkte på vad jag hade gjort blev jag så sjukt nöjd och stolt att jag började gråta. Började riktigt gråta, över trekvart på en crosstrainer . Ni kan ju tänka er hur mycket jag tjuter åt verkligt sorgliga saker, som ET och sånt...

Ja sån är jag Väääääldigt blödig.

Det där var 5:e gympasset denna veckan, det började rätt lugnt eftersom efterdyningarna av flunsan fortfarande satt i och sen blev det mer och mer ju längre veckan gick. Imorgon blir det "bara" en rejäl promenad däremot... det finns gränser, även för en grinolle

Förresten så kör jag en EFIT idag. Den riktiga dagen var igår, men det glömde jag totalt bort. Bättre sent än aldrig?

Paj utan pajskal, funkar det?

Jaadå, aldeles utmärkt. Fyllning (Rashers, purjolök och ost) och äggstanning (ägg, mjölk, paprikapulver) räcker! Blir som en ugnsomelett fast godare. En smaskens måltid tillsammans med goda grönsaker. Dagens tips!

Glassprovning!

Det låter som nåt man gör när man jagar kilon, eller hur?! Men glass kan vara glass... och glass kan vara... annan glass ;-) Nyttig glass. Så idag hade jag och maken glassprovning till inledningen av Morden i Midsomer.


Där bak till vänster har vi en glass gjord av mosad banan, kakao och mager kvarg (typ kesella fast utan löpe).
Till höger har vi en av bara banan och kakao.
Och längst fram mager kvarg + hallon, mixat tillsammans.
Efter ett par timmar i frysen var glassarna halvfrusna, lite som sorbet i konsistensen...

Omdömen då? Jo vi var helt överens båda två. Godast var hallonglassen. Frisk och pigg i smaken, jag kan tänka mig avnjuta denna många varma sommardagar t ex. Man kan ju alltid söta den litegrann (med sötningsmedel om man inte vill ha socker) om man tycker den är FÖR syrlig, men inte för mycket. Den ska vara sådär frisk, inte söt.

På andra plats kom bananglassen, den utan kvarg. Men den kom långt bakom hallonglassen, denna var så söt att det nästan blev för mycket. Minst god, men fullt ätbar, var således den med både banan och kvarg. Den var minst god p g a att strävheten från kvargen gick igenom ganska mycket.

Nästa matprovning blir i form av protein- och återhämtningsbars. Jag har några olika sorter som jag köpt hem för att testa.

Tillbaka i livet utanför.

Utanför sovrummet då. Feberfri igår, dusch på kvällen och nya sängkläder... I morse vaknade jag som en ny människa. Inte en ny FRISK människa, men ändock. Idag tog jag ett kliv till och begav mig till bowlinghallen för att se mitt lag spela, kan man inte spela får man stötta utanför banan :-) Och vann gjorde de, säkert tack vare mitt stöd, eller hur?!

Men det tog på krafterna... så nu är det nog sängläge resten av kvällen, t ex i sällskap av handbollen på TV. Mätt i magen är jag efter en god nyttig middag. Ja ni kanske kan gissa vilken portion som är min?! :-D

Lite lättare, lite bättre?

Kanske inte tvunget bättre, men lättare är jag i alla fall. Inte lättare än för ett år sedan, men lättare än för 2 veckor sedan. 6 kg lättare närmare bestämt. Och denna gången känns det på allvar som att jag kan lyckas... hela vägen... Trots bakslag i form av influensa t ex. Trots svåra abstinensbesvär, jag har trots allt övervunnit dem. Jag kan berätta om ett sånt tillfälle.

I måndags, innan jag visste att flunsan börjat härja i min kropp, tog jag Simon till optikerna efter fritis och sen skulle vi till bowlinghallen där jag och Peter båda skulle spela korpmatch. För att han, Simon alltså, skulle få nån mat i sig ö h t fick han köpa korv och pommes på bowlinghallen. Jag ringde och bad Peter, som bara skulle hem om och hämta väskan efter jobbet, att avlösa mig... men han förstod nog inte riktigt vad jag menade. Att jag brottades med svår abstinens eller vad man ska kalla det. Jag mådde skitdåligt av att se de där pommesen, och händerna skakade och var på väg fram för att ta några flera gånger... Jag fick verkligen använda enorm viljestyrka för att stå emot. Jag gjorde det! Jag åt inget... Men efter matchen sen fick jag ett psykbryt eller nåt. Nu visade det sig i o f s att jag hade hög feber, det kan ju ha påverkat det hela, men sådär kan jag bli även utan feber i kroppen...

Men som sagt, jag stod emot! Många kan nog tycka "Äh men ta lite pommes, det är väl inte så farligt?", men jo... det är det. Eftersom jag vet att det är allt eller inget för mig. Några pommes kan lätt bli många pommes och många pommes kan lätt bli en onyttig nästa måltid också, och så fortsätter det så. Jag måste stå emot, tills abstinensen med tiden blir mindre och mindre...

Nån frågade mig härom dagen hur jag gör, och vad jag gör, för att gå ner i vikt. Och jag har inte direkt ställt upp det sådär för mig själv innan... inte tänkt på det så. Men detta är min strategi:

- Kostregistrering via Hälsovakten för att dels få ett ungefärligt hum om vad jag får i mig och dels kunna jämföra olika livsmedel och maträtter.

- Jag äter på assietter istället för stora tallrikar, eller små skålar istället för djupa tallrikar. En assiett/skål är en portion, inte mer.

- Jag äter mindre kolhydrater och mer protein och fett än vad standardrekommenderade fördelningen är. Bl a äter jag inte bröd, pasta, ris eller potatis, däremot både frukt och bär och mjölk t ex som ger kolhydrater.

- Max 3 h mellan måltiderna, det blir oftast 6 måltider per dag, och ingen ätande _mellan_ dem.

- Dessutom tränar jag, förrutom när jag är sjuk då, en hel del... Både styrka och kondition.

- Och viktigast av allt: motivation och jävlar anamma! Motivationen får draghjälp av att Peter också satsar neråt, inte lika hårt som jag men ändock. 2 kg ha han tappat, inte illa det.

Jag har inte vunnit kriget än, inte på långa vägar! Men jag har gått överlevande ur flera slag...

Sakta börjar livet återvända!

Nej jag har inte varit bakis tills nu ;-) Däremot har jag haft hög feber, nästan 40 grader, i tre dagar... Influensa, antagligen. Men idag har febern gått ner till en överlevnadsbar nivå och jag har t o m lagat och ätit första riktiga måltiden på flera dygn: Blomkålsmos, grillad sojafilé och het paprika-och lökröra.



Jag orkade dock bara hälften...

Dags att avlägga rapport.

Motörheadvinet var... gott. Inte supergott men, ja gott. Ganska neutralt sådär, så det funkade bra till även såpass stark mat som tacos.


Och eftersom jag inser att ni alla nästan dör av nyfikenhet ang. hur kvällen var i övrigt så får ni lite fler foton...


Värdinnan går så crazy som hon bara kan :-D


Efterrätten föll Simon i smaken, han plockade bara ut jordgubbarna ;-)


Simon bakom kameran.


Än så länge var kvällen ganska lugn.

Men SEN.... :-P





Alltså, jag lyckades göra en stagedive rakt över soffbordet så att vinglaset halshuggs och kupan ställer sig på bordet med varenda droppe av vinet kvar i. Jag tror inte jag kan göra om det... och tror inte jag ska försöka heller :-D

Lagom, vad är det?

Det där lagom ÄR verkligen helt omöjligt för mig.

De senaste 10 dagarna har jag tränat kondition + styrka nästan varje dag. Idag hann jag inte, vilket skapade en del ångest ärligt talat, annars hade det garanterat blivit ett pass denna dag också. Och maten har jag varit nästan fanatisk med. Bara så mycket som ryms på en assiet. Inget mellan måltiderna mer än vatten. Inget som helst bröd, ingen pasta, inget ris, ingen potatis. Ganska exakt 3 h mellan måltiderna med små undantag enbart att för att passa ihop med träningspassen.

Så ikväll när vi var hemma hos kompisen åt vi sallad (med vegebitar och kokt ägg som proteinkälla för min del och egen medhavd dressing/sås av betydligt nyttigare sort än färdigköpt), inget bröd eller så för mig då förrutom en pyttebit för att smaka på en ny sort som serverades. En assiett, inte mer. Efter maten kom lite gotter fram, ostbågar, chips, salta pinnar och nötter. Och jag höll stenhård koll på klockan... inte förrän det gått 3 h efter jag åt maten tog jag en liten näve nötter och en frukt. Det blev sista måltiden liksom. Maken tycker jag är lite väl fanatisk... Och jag håller med. Egentligen. Men jag är livrädd för att rucka på "reglerna", livrädd att jag då ruckar mer och mer och så blir det kattskit igen. Jag ÄR störd. På riktigt. Allvarligt alltså... Totalbäng.

MEN! nummer ett: Att jag inte åt en enda ynka liten smula chips t ex fast skålarna stod framför mig i flera timmar är jag grymt stolt över! Fast det liksom kröp i hela kroppen på mig... Men, nu vet jag att jag KAN stå emot.

MEN! nummer 2: Imorgon ska jag dricka Motörheadvin. Även mellan måltiderna :-) Och antagligen äta skal/bröd till tacosen vi blir bjudna på. Antagligen.

Träning var det ja... Min biceps, höger såklart, sa PANG idag när jag bowlade. Redan i första provslaget. Jag försökte spela vidare och tänkte att det släpper väl, men nehejdå det gick inte så bra. Det gick inte ens alls. Överanstränging hoppas jag på, för nån bristning har jag INTE tid med. Match på söndag ju! Och så all annan träning... Jag KAN som sagt inte göra nåt lagom.

Annars är allt bra ;-)

Hårdrock = whiskey?

Nä, hårdrock = rödvin. I alla fall om man heter Motörhead. Eller för den delen Jennie eller Marlene :-) På lördag ska äntligen de första dyrgriparna korkas upp och avsmakas.



Viktiga grejer det där! Jag var så dum att jag spelade så bra i den gångna söndagens B-lagsmatch, vi snackar bowling nu, att jag är uttagen till A-laget denna söndag. Söndag morgon. Bortamatch. Och de ville ha mig att köra. Men jag sa nej nej nej, jag tänker inte sitta på lördag och känna att jag måste hålla igen på vinet för att jag ska köra bil morgonen därpå. Herregud man måste väl prioritera!

Jag kan omöjligt låta bli!

Jag försökte mig på att sortera lite foton på den externa hårddisken men fick rena hjärnsnurren efter ungefär 3 sekunder. Det där får bli en annan dag. Men jag såg ett foto jag inte ens visste låg där, och måste bara dela med mig. Ett foto av vår son, knappt ett år gammal, taget ungefär då vi fick veta att han skulle bli vår, men vi fick det inte förrän kanske 2 månader därefter... Gulleplutten...



När vi väl kom till barnhemmet Nava Jeevan 4 månader senare hade han förändrats en del, men direkt när de kom in med honom i rummet, bakom våra ryggar, kände jag att han är här! Jag vände mig om och sa "Titta Peter, där är han! Där är Simon. Där är vår son!" Och det var kärlek vid första ögonkastet.

Välkommen 2011!

Du kan väl omöjligt bli sämre än 2010?!

Nyårsfirandet var i alla fall trevligt och man kan ju hoppas att det satte tonen för året som ligger framför oss. Avslappnat och mysigt och jättekul hade vi det. Och de små sötnosarna Simon och E höll sig vakna flera timmar efter tolvslaget...



På tal om nystart och sådär så kommer stället min och Simons hemsidor ligger på att försvinna, i alla fall i den form den nu finns. Så jag ska, när tid och energi finns, lägga upp en ny gemensam hemsida. Ni bloggläsare kanske har nåt tips på bra, enkelt och inte alltför dyrt ställe? När det hänt nåt på den fronten kommer jag att informera om det här.

Jag har också att försatt mina andra bloggar i träda, jag skriver såpass lite om både hemförändringar och matmissbruket att det lika gärna kan integreras här.